Skelettet är uppbyggt av 206 – 220 ben beroende lite på hur man räknar. Skelettet hos ett nyfött barn består faktiskt av över 300 ben där flera sedan växer samman under uppväxten. En del ben är stora, som till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas ben. Allra minst är hörselbenen, som också räknas till skelettet. 18 % av vår kroppsvikt kommer från vårt skelett.
Skelettet rör sig
För att alla skelettdelar inte bara ska ramla ihop i en hög så behövs allt hållas uppe av något. Delarna i skelettet hålls på plats av senor och muskler. I en led kan benen röra sig i förhållande till varandra vilket gör att hela kroppen kan röra sig.
I lederna finns det också brosk. Brosket, som är hårt och glatt och gör att ytorna tål slitage och lätt kan glida mot varandra. För att ytterligare minska friktionen finns en liten mängd vätska i leden Ledvätskan förser ledbrosket med syre och näringsämnen. Runt leden finns en ledkapsel som är förstärkt på några ställen av ledband eller ligament.
Olika typer av leder i skelettet
Lederna ser olika ut, och fungerar på olika sätt. Några exempel är:
• Kulleder, t.ex. höftleden och axelleden som kan röras åt alla håll.
• Tvåaxlade leder, t.ex. handleden. Kan böjas framåt, bakåt och i sidled.
• Gångjärnsled, t.ex. fingrarnas leder. Gångjärnsleden tillåter böjning eller sträckning vilket kan jämföras med ett gångjärn på en dörr.
Vad består skelettet av?
Benen består både av svampaktig och kompakt benvävnad. Skulle benvävnaden bara vara kompakt så skulle skelettet vara alldeles för tungt. Här finns ett förråd av mineraler som magnesium, kalcium och fosfat. I benvävnaden har vi också ett nätverk av nerver, blodkärl och lymfkärl. I den svampaktiga delen av benet finns röd benmärg och där tillverkas röda och vita blodkroppar.
Skelettets funktion
Skelettet är en del av vår rörelseapparat och har flera viktiga betydelser för oss människor:
• Skallbenet som skyddar hjärnan,
• Bröstkorgen skyddar hjärta och lungor
• Bäckenet skyddar tarmarna och urinblåsan.
• Ge kroppens stadga så den kan hållas upprätt
• Vara fäste och hävstänger åt musklerna
• Mineraldepå för fosfor och kalcium
• En stor del av blodkropparna bildas i skelettet
Vad kan du själv göra för ett starkare skelett?
En av våra största nutida folksjukdomar är benskörhet. Här kommer några tips vad du kan göra själv för att stärka ditt skelett:
• Ät färgrikt och framför allt grönt. Mörka bladgrönsaker är fulla med kalcium som stärker skelettet Frossa i broccoli, grönkål, spenat, bladselleri, gröna bönor m.m.
• Ät fet fisk som lax, sill och makrill. Dessa fiskar innehåller D-vitamin. Låga nivåer av D-vitamin ökar nivån av hormoner i bisköldkörteln vilket kalkar ur skelettet.
• Unna dig något gott. Aprikoser, apelsiner, sesamfrön och torkade fikon är rena godiset för ditt skelett med höga halter av kalcium. I mandlar finns kalium, en mineral som hjälper kroppen att ta upp kalcium från maten du äter.
• Motionera. Fysisk aktivitet förebygger benskörhet. Belasta gärna kroppen lite mer genom att hoppa, dansa, springa och studsa
• Styrketräna. Belastning är bra för ditt skelett. Viktigt dock att bygga upp sig i lugn takt så man inte skadar sig.
• Fimpa om du röker. Rökning skadar bencellerna och hindrar din kropp från att använda östrogen, kalcium och D-vitamin.
• Salta varsamt. För mycket salt försvårar upptagningen av kalcium.
• Njut av solen och tanka D-vitamin
Alla våra elever på Scandinavian Academy for Spa läser grundläggande anatomi och fysiologi. En stor del av teorin i våra utbildningar läser eleverna online via skolans webbportal dit alla får ett personligt inlogg
Vill du veta mer om våra utbildningar? Kontakta oss här