Solen i historien
Solen har spelat en viktig roll för oss människor i alla tider. Vi har skyddat oss på olika sätt genom historien, t.ex med leror eller växter. Greker tävlade i olympiska spel iklädda endast ett lager olja och fin sand. Den svettiga smörjan skyddade inte bara mot sol och gav bra brottargrepp; efter tävlingarna samlade folk upp den och sålde den dyrt som parfym.
Ingen före 1900-talet brände av fri vilja i solen. Bönder och andra som arbetade utomhus blev solbrända vare sig de ville eller inte. På sin höjd kunde man skydda sig med en hatt och fint folk höll sig bleka med parasoll.
På 1920-talet började kvinnor vistas på stränderna på franska Rivieran utan hatt. Visserligen hade modeikonen Coco Chanel lämnat hatten hemma redan1918 men inte ens hon gjorde det utan handskar. Solbränt ansikte var helt okej men solbrända händer var helt otänkbart.
Först var solbrännan bara något för societeten och som visade att man tillbringade tid på Rivieran. På 30-talet blev solandet också en del i en sundhets- och kroppsdyrkan. Sol var hälsa.
Det första skyddet mot brännskador var möjligen Antoine de Paris, en sololja lanserad i Frankrike 1925 och senare omdöpt till det mer kända namnet Bain de Soleil. I svenska texter dyker ordet sololja enligt Nationalencyklopedins ordbok upp 1938 och ordet solskyddsmedel 1949.
Efter årtionden av solsemestrar och ett uttunnat ozonlager förknippar många överdrivet solande mer med hudcancer än hälsa och rikedom. Årtiondet omkring millennieskiftet nästan tredubblades försäljningen av solskydd i Sverige räknat i kronor; övrig kosmetika bara fördubblades.
Solen och olika strålar
Solen avger tre olika typer av ultraviolett ljus, UVA, UVB och UVC. UVA-strålning står för den största delen av solens strålar som når jorden och är den strålning som tränger djupast ner i huden. Den gör så att pigmentet mörknar och huden blir tjockare och med tiden rynkig. UVB-strålningen gör att vi bränner oss om vi vistas för länge i solen. UVC filtreras helt bort av ozonlagret och når inte jordens yta.
Ju längre tid i solen desto större är risken för solbränna. Det första tecknet på en akut solskada är rodnad och stickningar i huden. Vad som då skett är att huden utsatts för mer UV-strålning än den hunnit/kunnat bygga upp skydd mot. Det som händer i cellerna är att arvsmassan (DNA) skadas. Huden har reparationsmekanismer, men om solskadorna är många och sker under flera år, så räcker inte reparationerna till och cellerna kan börja växa mer okontrollerat.
En stor del av UV-strålningen träffar oss indirekt. Även i skuggan kan du utsättas för ända upp till hälften av solens UV-strålning, eftersom den blå himlen sprider solens strålar. Att många bränner sig på stranden eller på sjön beror inte på att vattnet reflekterar UV-strålarna – det beror på att det oftast är fri himmel där. Strålningen är alltid starkare vid en strand med fri horisont än vid en strand som är omgärdat av träd eller berg som kan skydda mot den spridda strålningen från himlen.
Man behöver alltså inte ligga och sola aktivt för att riskera att bränna sig och därmed utsätta sig för större risk att drabbas av hudcancer. Här är några fakta som kan vara bra att ha med sig en varm sommardag:
• Vatten reflekterar mindre än tio procent av solens strålar men släpper igenom UV-strålning på den som badar.
• Inte bara direkta solstrålar träffar den som solar. Hälften av solens UV-strålning når fram i skuggan.
• UV-strålningen i skidbacken är extra stark. Snö reflekterar hela 80 procent av solens strålar.
• Du kan mäta solens styrka på egen hand. Om din skugga är kortare än din egen längd så är solen stark.
Att skydda sig mot solen
Det finns något som kallas UV-index som möter styrkan på strålarna från solen. Under sommarmånaderna i Sverige ligger UV-index på ca 4–7 medan Medelhavet har 8-10 och redan i april ligger index på ca 12 Thailand. Ligger UV-indexet över 3 bör du skydda dig. SMHI har rapporter tillsammans med Strålskyddsinstitutet varje dag.
• Sök skugga mellan klockan 11 och 15. Undvik solen när den är som starkast. Stanna inomhus eller sitt i skuggan under dessa timmar. Barn under ett år bör inte utsättas för direkt solljus.
• Skydda huden med kläder. Var speciellt noga med att skydda barn mot solen med kläder. En långärmad tröja, ett par sköna byxor och en solhatt räcker bra som skydd.
• Använd solskyddsmedel där kläder inte skyddar. Tänk på att solskyddsmedel bör användas som komplement. Detta minskar risken för hudskador, förutsatt att man inte förlänger tiden i solen. Använd vattenfast solskyddsmedel som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning. Det är viktigt med ett tjockt lager om det ska ha någon effekt. Upprepa efter några timmar eller efter bad.
Fysikaliska skydd mot solen
Fysikaliska skydd tas inte upp av huden och brukar rekommenderas till barn. Små barn under ett år ska inte smörjas alls utan skyddas genom att vistas påklädda i skugga.
Nanopartiklar (partiklar mindre än 100 nanometer) av titandioxid och zinkoxid är mycket vanliga som solskyddsmedel. De tränger normalt inte igenom frisk hud men vid så stora doser som behövs i solskydd tros de passera genom överhuden och nå ner i läderhuden varifrån de når blod och inre organ. Effekten tros vara genotoxisk (DNA-skadande). Det finns rent fysikaliska solskyddsprodukter där man inte använder nanopartiklar, t.ex Maria Åkerberg
Kemiska skydd mot solen
Utvärtes medel blir så småningom invärtes. På Sahlgrenskas hudklinik i Göteborg upptäckte man i början av 2000-talet att ända upp till 9 % av pålagda kemiska solskyddsmedel går ut med urinen. De absorberas genom huden, går in i kroppen, omvandlas i levern och går ut med urinen. ”Om det är farligt vet vi ännu inte. Men däremot vet vi att förmågan att ta hand om kemikaliska ämnen i levern inte är full utvecklad hos små barn under två år. Därför ska man inte använda sådana krämer på barn”, säger professor Olle Larkö på hudkliniken.
Solskyddsfaktor/Spf
Coppertone i USA var först (1977) med Sun Protection Factor (SPF), först kallad SPD. Det är ett mått på hur mycket UVB-strålning som släpps igenom, i praktiken hur mycket längre man kan vara i solen utan att bli bränd. Ett preparat med SPF 2 (”två gånger så länge”) släpper igenom 50 % av UVB-ljuset.
De testmetoder som är utvecklade är anpassade för kemiska solskyddsfilter. Kemiska filter skadar huden och ställer till med en massa annat elände och då är det inte så stor nytta med att de skyddar mot solen.
PF-siffran på flaskan anger hur mycket av UVB-strålarna som släpps igenom skyddet. Det är viktigt att känna till skillnaden på olika Spf. Man har ju tron att ju högre Spf desto bättre. Men skillnaden är väldigt liten. Nedan ser du en tabell på hur mycket sol vi släpper igenom med olika Spf. För att räkna ut hur mycket en produkt skyddar mot de skadliga strålarna så delar du 1 med SPF-siffran. Det är lätt att tro att till exempel SPF 50 skyddar dubbel så mycket som SPF 25 men som du ser här nedan så här skyddet på de skadliga strålarna från solen endast
SPF 2 – 50%
SPF 4 – 75%
SPF 10 – 90%
SPF 15 – 93%
SPF 20 – 95%
SPF 30 – 96%
SPF 50 – 98%
Lagstiftning sedan 2009
Solskyddsfaktorn säger alltså inget om skyddet mot UVA-strålning som är det som skadar på längre sikt. En ny märkningsstandard som tar med också UVA-skyddet i beräkningen gäller i EU från 2009; se nedan under Lagstiftning.
Från och med 2009 gäller nya märkningsregler för solskyddsmedel. De är inte lag utan rekommendationer som EU-kommissionen och kosmetikabranschen enats kring.
• Solskyddsfaktorn (UVB-skyddet) ska vara minst 6 (”minst sex gånger så lång tid”) och UVA-skyddet minst 1/3 av UVB-skyddet.
• Solskyddsfaktorns siffror ersätts med fyra styrkor: Lågt skydd, low protection motsvarande solskyddsfaktor 6–10, medelhögt skydd, medium protection motsvarande solskyddsfaktor 15-25, högt skydd, high protection motsvarande solskyddsfaktor 30-50 och mycket högt skydd, very high protection motsvarande solskyddsfaktor 50+.
• Förpackningarna ska ha ett UVA-märke – texten UVA i en cirkel.
• Ord som fullständigt skydd, 100 % skydd och sunblock får inte användas.
• Däremot ska förpackningen ha instruktioner som: Applicera solskyddsmedlet innan du går ut i solen. Applicera medlet ofta så att du är skyddad hela tiden, särskilt när du svettas eller när du hat badat och torkat dig. En rad varningar ska också finnas med: Om du applicerar för lite solskyddsmedel får du mycket sämre skydd. Vistas inte för länge i solen, även om du använder ett solskyddsmedel. Utsätt inte spädbarn och småbarn för direkt sol eftersom för mycket sol medför en allvarlig hälsorisk.
Få en fin färg i solen
Många av oss tycker ju att det är fint att ha lite färg på kroppen. Vi känner oss fräschare och piggare än när vi är helt bleka. Här kommer några tips som du kan tänka på:
Innan du ska vara i solen:
Skrubba huden med en peeling eller torrborsta den. eftersom det tar bort döda hudceller
Följ upp med mycket fukt i ansiktet och på kroppen. Ta gärna en olja först och sedan en kräm för bästa effekt. Det här är bra att göra någon vecka innan du ska börja sola så att huden är ordentligt återfuktad. Var extra noga till natten eftersom huden reparerar sig då och tar till sig produkter extra bra.
Efter att du varit i solen:
Att man flagar beror på att huden är skadad och uttorkad. Du kan undvika detta genom att alltid efterbehandla huden ordentligt med fukt. Även här är det bra att använda både olja och lotion. Aloe Vera har en bra och läkande effekt om du råkat bränna dig.
Peela dig regelbundet, 1 – 2 gånger/vecka så håller färgen längre.
Ut och njut av solen!