Solen – vår vän och fiende
Solen ger oss mycket för en god hälsa. Samtidigt måste vi tänka på hur vi förhåller oss till solens ljuvliga strålar. Hur ska vi få så mycket positiva effekter av solen som vi kan? Hur skyddar vi oss på bästa sätt från det som är skadligt?
På våra nordliga breddgrader i Sverige har vi för lite naturligt solljus och behöver göra allt vi kan för att få så mycket sol som möjligt. Det är främst för vitamin D som vi behöver solljus. Vi har för lite sol i Norden och det är svårt att få den mängd vi behöver genom kosten. Exempelvis behöver du äta ca 35 ägg om dagen för att få i oss det rekommenderade dagliga intaget av D-vitamin (2000IE).
Varför behöver vi ljuset från Solen?
Det finns en rad positiva effekter av ljus generellt och människans favorit är utan tvivel solljus. När kroppen exponeras för solljus producerar huden D-vitamin, som har flera hälsofrämjande effekter:
• Vi blir gladare! Forskare har funnit ett tydligt samband mellan D-vitamin – det så kallade solskensvitaminet – och depression. Solljus får serotoninet att öka. Genom dagliga doser av solljus bildar kroppen tillräckligt med D-vitamin för att slippa trötthet, nedstämdhet och andra psykiska besvär. Du blir både piggare, gladare och får mer ork!
• Du blir friskare. Solljus ger ditt immunförsvar extra kraft för att bekämpa virus och bakterier. D-vitaminer förvandlar våra T-celler i kroppen till ”mördarceller”, vilka tar död på olika infektioner. Solljus förbättrar även leverns avgiftningssystem och kroppens förmåga att bryta ner gifter.
• Sömn. Att vistas i dagsljus på dagen hjälper kroppen till sin normala dygnsrytm. Det hjälper till för att de hormoner som påverkar sömnen ska utsöndras vid rätt tidpunkt och i rätt mängd. Tänk på att de celler som påverkar sömnhormonerna framförallt finns i/bakom ögonen. Gå inte omkring med mörka solglasögon jämt.
• För skelettet och tänderna. Vi behöver D-vitamin för att bl.a. kunna tillgodose oss kalcium. Här spelar även magnesium också en stor roll.
Varför behöver vi skydda oss?
• Överdriven solexponering under lång tid ökar risken för hudtumörer och aktinisk keratos.
• För mycket solande gör att huden åldras i förtid och blir tjock, slapp och rynkig.
Sunda solvanor
De flesta av oss är nog lite fåfänga och gillar att ha färg på både kroppen och i ansiktet. Rent mentalt känner vi oss fräschare om vi inte är så bleka. Ett sunt förhållningssätt till solen ger förutsättningar för positiva effekter både på lång och kort sikt.
Melanin är det pigment som ger håret, huden och ögonen dess färg. Det produceras inte bara i huden utan även i flera inre organ. I huden produceras melanin av en celltyp som kallas melanocyter och som finns i överhuden, dvs. hudens översta skikt. När vi utsätter huden för solljus så triggar vi melanocyterna att bilda mer melanin. Ju mer melanin desto bättre naturligt skydd.
Några generella råd för en sund och fräsch solbrun hud
• Sola sakta. Om det är väldigt länge sedan du utsatte din hud för solstrålar så ge det tid. Du behöver ha lite tålamod med melanocyterna och ge dem tid att aktiveras.
• Ta en extra lång lunch. UV-strålarna är som starkast mellan 11:00 – 14:00. Ta en siesta eller sitt i skuggan.
• Huden i ansiktet och dekolletaget är extra känsligt. Använd hatt eller keps. Variera dina kläder så att du inte alltid har urringat. Investera i en tunn tunika. Kläder ger bra skydd
• Smörj dig med fysikaliskt solskydd. Då kommer du att se när din hud inte ska exponeras för mer solljus. När du blir röd är det dags att söka skugga.
• Lär dig hur du ska använda ditt fysikaliska solskydd. Om du applicerar för lite solskyddsmedel får du mycket sämre skydd. Låt torka innan du klär dig. Appliceras flera gånger per dag och alltid efter bad.
Vad är det skillnad på kemiska och fysikaliska solskydd?
• Kemiska solskydd. Precis som det låter så framställs de av kemiska ingredienser. Dessa går ned i huden för att där skydda huden från de farliga UV-strålarna. Det värsta med kemiskt filter är att det döljer hudens varningssignaler så därför är man ute i solen alldeles för länge. Kemikalierna absorberar UV-strålningarna och vad som liknar en kemisk reaktion sker. Vissa av dessa syntetiska UV-skydd kan vara hormonstörande, kan lagras i kroppen och flera av dem är bevisat giftiga för miljön. Förutom dessa så kan kemiska solprodukter innehålla parfymer och silikoner utan någon som helst nytta för huden. När vi solat en stund och sedan hoppar i badet så hamnar mycket av krämen hos fiskarna och algerna, utan att passera något reningsverk. Många av de kemiskt skyddande ämnena lagras i djurens vävnader. De är giftiga och svårnedbrytbara.
• Fysikaliskt solskydd. Framställs främst av den naturliga mineralen titandioxid. Titandioxid används även i mineralmakeup och ger ett visst solskydd. Fysikaliskt filter är solfilter som lägger sig på hudytan och reflekterar solens strålar på precis samma sätt som kläder gör. När man har fysikaliskt filter blir man röd när man solat för länge och man vet när det är läge att söka skugga eller ta på kläder. Titanoxid gör huden mer eller mindre vit när vi smörjer den. Här har det funnits en del forskning runt nanopartiklar som du som konsument bör vara osbervant på. Välj solskydd med titanoxid utan nanopartiklar
Spf – ju högre, desto bättre?
Vad är skillnaden mellan olika Spf?. Man har ju tron att ju högre Spf desto bättre. Men skillnaden är väldigt liten. Här ser du en tabell på hur mycket sol vi släpper igenom med olika Spf. Skillnaden mellan t.ex. Spf 15 och Spf 30 är endast 3 procentenheter.
&SPF 2 – 50%
SPF 4 – 25%
SPF 10 – 10%
SPF 15 – 6%
SPF 30 – 3%
SPF 60 – 1,5%nbsp;
När du arbetar som hudterapeut är en stor del av ditt arbete att hjälpa andra. Du ger råd och tips på den bästa hudvården. I våra utbildningar lägger vi också stor vikt på vår hela hälsa och tänker ekologiskt. Det är inte bara vad du smörjer din hud med som är avgörande för hur du mår. Din hud skvallrar om hur du mår inne i din kropp. Du kan också skydda din hud genom att tillföra bra näring, vitaminer och fettsyror.
Njut av sommarsolen!
Varma och soliga hälsningar // Anne Morenius